Det regnar varje dag nu, ska bli så skönt att komma till solen igen! På tisdag flyger jag till Fort Lauderdale! Och på onsdag kör vi ner till Florida Keys för att dyka ett vrak! Jag längtar! Och GoPro har skickat ett nytt dykhus till Maggies adress, så jag kan dyka med båda kamerorna igen. Många utropstecken blir det. Men det känns så skönt att jag är klar med Costa Rica. Tyvärr har jag inte sett mycket av landet, jag ska försöka ta en promenad imorgon och ta lite bilder. Jag har jobbat fram till idag, fick min lön och sa att jag vill vara ledig imorgon. Hoppas det är lite sol på förmiddagen åtminstone.

Vi har börjat packa ihop dykcentret nu. Trots att vi skulle hålla öppet till och med den 10e. Alec skickade ett meddelande till chefen idag för att kolla vilken dag han kör till San José så vi eventuellt kunde åka med honom. Då svarar han att vi måste vara ur lägenheten den 13e. Kul. Tidigare har han sagt att vi måste vara kvar till den 15e. Så Alec blev skitsur, eftersom han bokat flyg den 16e.

Igår satt jag och skrev ned olika priser för flyg. Det visade sig att oavsett om jag vill hem till Sverige eller flyga till södra Karibien så blir det billigare att flyga från Florida. Inräknat flyget till Florida. Så jag bokade en biljett till Fort Lauderdale. Jag skickade ett meddelande till Maggie, hon hämtar mig på flygplatsen, sen kan jag bo hos henne. När jag väl är där ska jag försöka planera min framtid...

Har insett att jag måste lägga på ett kol när det gäller att söka jobb. Jag mailade ett gäng dykcenter på Bonaire häromdan. Fick ett antal "vi anställer inte just nu" tillbaka. De flesta dock med tillägget att de hör av sig när de behöver personal. Och det är ju alltid trevligt. Fick även två positiva svar.

Ett av dem sa att om jag är intresserad kan vi påbörja pappersarbetet med en gång. Jag har mailat fram och tillbaka med dem, de verkar anta att jag kommer, men jag vet fortfarande inte vad lönen är. Det är tröttsamt ofta liknande situationer uppstår i den här branchen. Jäkligt märkligt med tanke på att det inte finns nån minimilön. Så jag måste skriva ytterligare ett mail och fråga om lön. Fastän jag redan frågat en gång och de skickade ett kontrakt, fast utan lön och namn ifyllt.

Det andra dykcentret som svarade positivt är jag egentligen mer intresserad av. Det är större, vilket skulle innebära fler kollegor. Dessutom är det ett idc center, vilket eventuellt skulle innebära att jag kan få jobba på instruktörskurser ett par gånger om året. Men de ska höra av sig inom två veckor. Två veckor är hur lång tid jag har kvar här. Ska jag flyga nån annanstans i väntan på rätt jobb, eller flyga hem till Sverige. Beslutet blir inte lättare av att skärmen på datorn blir helt vit när jag öppnar den mer än 90 grader. Spenderade morgonen med att backa upp allting på extern hårddisk...

Såhär såg jag ut imorse när datorn bara funkade med skärmen i max 30 grader...

Ännu en dag spenderas i dykcentret. Det är ingen som kommer för att dyka, så det är bara att sitta av timmarna. Två timmar kvar, sen kan jag stänga för dagen.

Veckan som varit blev det lite att göra i alla fall. Jag hade två elever, far och son, som gjorde Advanced-kurs med mig. Vi gjorde tre snabba dyk i söndags, sen de två sista i onsdags. De var jättenöjda och lämnade hundra dollar i dricks. Det kan man ju inte klaga på!

Vi hade några dykare i fredags som minst sagt var en utmaning. De snackade som om de visste allt om dykning, men väl i vattnet var det uppenbart att de inte hade en aning om mycket. Sikten var riktigt dålig, och jag tappade bort gruppen i slutet på andra dyket. Det gjorde inte så mycket, för det var Alec som ledde dyket. Adam var med och dök också, hans trumhinna har läkt nu. Han kom hit i onsdags, får se hur länge han stannar.

Alec och Adam har varit på stranden och surfat idag. Igår var vi och kollade på en surftävling, men det regnade, så kändes inte så kul att stå och kolla. Imorgon åker nog jag och Adam och surfar lite. Lite roligare att hitta på saker på lediga dagar när man har sällskap...

Efter Semuc Champey hade vi en lång resa framför oss till Antigua. Vi hade inga planer på att stanna där nån längre tid då det är väldigt turistigt där. Vi var där en söndag, så det var mysigt att gå runt på marknaderna och äta goda frukter och lokal mat.

Vårt mål var att åka upp till Quetzaltenango, eller Xela som staden också heter. Den ligger uppe i bergen, och är landets näst största stad. Hit åker många för att lära sig spanska. Det är ett väl utarbetat system. Man bor i familjer och går i skolan där man har en privatlärare 5 timmar om dan. På så sätt är man tvungen att prata spanska hela tiden. Jag är glad att jag kunde ganska mycket redan innan, det var svårare för Adam och Benji de första dagarna.

När vi just kommit till Xela sökte jag ett jobb i Costa Rica. Jag fick det och fick ändra mina planer ganska fort. Istället för att bo i en egen familj flyttade jag in i Adams. Om vi bara hade en vecka kvar tillsammans ville vi ha chansen att ses på kvällarna.

Studierna gick bra. Jag sa till min lärare att jag ville prata om dykning. Det var ju därför jag ville plugga spanska, för att kunna göra kurser i spanska. Han fick lära sig mycket om havet! Han hade skrivit ihop en lång lista med ord som jag fick lära mig. Men nästan varje ord ledde till en förklaring. Så jag fick precis det jag ville ha. Totalt hade jag 5 dagar med 5 timmar per dag i spanska. Och jag skulle nog påstå att jag i alla fall känner mig tryggare med min spanska.

Inte långt ifrån stan ligger några varma källor. Vi åkte dit en eftermiddag och checkade in i en liten stuga. Det finns flera pooler, uppe vid restaurangen ligger 3. De är olika temperatur, och den varmaste är verkligen skållhet. Särskilt närmast berget där vattnet rinner ut.

Vi badade i flera timmar på kvällen, när alla dagsturister hade åkt därifrån. Det var bara vi 5 och några andra. När vi badat klart var det läge att tända en brasa i stugan. Det var lättare sagt än gjort. All ved var superfuktig, så det gick åt mycket toapapper för att få fjutt. I stugan fanns dessutom ett bad som man kunde fylla med varmvatten från källorna, så när jag kände mig lite frusen hoppade jag bara i där en stund.

Nästa morgon innan vi åkte tillbaka till Xela gick vi ner till en annan källa. Den var lite mer naturlig. Tyvärr hade vi inte mycket tid att njuta av den, men vi hann knäppa några bilder.

Sista kvällen innan jag skulle åka till Costa Rica åkte jag och Adam upp till en restaurang som ligger ovanför Xela. Med fantastisk utsikt njöt vi av varsin riktigt god köttbit. Det kändes som ett bra sätt att avsluta Guatemala.

Vad vore livet utan bergochdalbanor...

Det blev lite att göra i veckan. Men betoning på lite. Men måndag, tisdag och onsdag hade vi 2 dykare om dan. I måndags var det förfärligt dålig sikt, så dykarna var inte så nöjda. Men de var nöjda med oss och gav bra med dricks. De kontaktade mig till och med för att eventuellt boka in fler dyk. Men de lyckades inte hitta barnvakt åt barnen hemma i USA, så de kunde inte ändra sin hemresa.

Tisdag var det två snubbar från Boston som dök med oss. Helt ok dyk, mycket bra service. Så de bokade en dag till. I onsdags åkte Alec till San José, så jag fick ta hand om dyken själv. Det gick superbra. Fin sikt och bra dag. Manta på ytan, men jag har fortfarande inte sett en under vattnet.

Idag pratade jag med Adam igen. Via Facebook.Inte direkt optimalt, men Skype funkar inte hos honom. Det blir nog inget mer av vårt förhållande. Tyvärr. Så jag gör upp egna planer igen. Pratade lite med Jen, funderar på att skicka mitt cv till BVI. Får se hur jag gör...

Efter historiska Tikal var det dags för att vara ordentligt turistiga. Efter ca 12 timmars resande genom Guatemalas natur, och upp i bergen, var vi framme vid vårt boende. Utopia är ett ställe med lite hippiekänsla. Vegetarisk mat som serveras på långbord. Frukost, lunch och middag var alltid supergott. Vi hade tänkt stanna här i 2 nätter, men det blev 4 i slutändan. Våningssängarna stod på övervåningen, jag och Adam valde den närmast kanten. Där var ingen vägg, utan man vaknade med utsikt över bergen. Helt fantastiskt.

Det som drar folk till just den här platsen är Semuc Champey. Det är ett område där floden forsar ner under marken, och ovanför marken bildar den naturliga sötvattenspooler. Man kan lätt spendera hela dagen i poolerna. Vi åkte dit första gången dagen efter vår ankomst. Då gjorde vi hela paketet med grottor, utsiktsplats och pooler. I grottorna går man i midjedjupt vatten med ett stearinljus i handen. Man får klättra uppför vattenfall, hoppa ner i djupa pooler och åka nedför forsar. Det enda jag inte gillade var att vi var så många, kändes som en skock får...

Efter grottorna var det fick vi leka lite i floden. Först fanns det en gunga som man satte sig på uppe på flodbanken, och gungade ut över floden där man hoppade i. Det blir ett ganska högt hopp. Jag ville givetvis testa, men landade inte riktigt så snyggt som jag hade önskat. Jag har fortfarande lite ont i revbenen, en månad senare... När jag hämtat andan igen satte vi oss i gummiringar och åkte nerför floden en bit. Sen gick vi över en bro, som Adam givetvis måste hoppa ifrån ett par gånger, och in i parken.

Inne i parken började vi med en brant promenad upp till utsiktsplatsen. Där passade vi på att äta lunchen som vi hade med oss. Sen var det skönt att komma ner till poolerna och svalka sig.

Vi åkte hem till Utopia efter en lång men härlig dag.

Dan efter regnade det, så jag spenderade hela dagen med en bok.Adam och Benji tog en promenad så att Adam kunde får hoppa från en bro.

Vi ville tillbaka till Semuc Champey en gång till innan vi åkte därifrån. Så vi promenerade dit. På vägen stannade vi och åt fantastiskt god mat vid sidan av vägen. Det var molnigt, så inte riktigt lika lockande att bada. Men det gjorde vi, hoppade från höga höjder ner i vattnet och hade kul. Fast Adams sista hopp slutade med en spräckt trumhinna, så sen fick han ta det lite lugnare.

Så tillbaka till resandet. Efter Belize var det dags för Guatemala. Vi tog en buss från Belize City, över gränsen till Guatemala, och vidare till en liten by som heter El Remate. Vi hittade ett bra och billigt boende med ett rum för alla tre: Adam, Benji och jag. Vi tog en liten promenad, fixade lokal valuta, eller försökte åtminstone, och åt en hamburgare och lite glass. Efter en hel dag på bussen kände vi oss inte så äventyrliga... Byn ligger vid en sjö nära Tikal, ett stort område med mayaruiner. Vi spenderade en dag vid ruinerna, det räckte för oss. Det fanns massor att titta på, vi hann nog inte riktigt med allt. Nöjda var vi i alla fall i slutet av dagen. Så efter två nätter i El Remate åkte vi vidare söderut...

Idag har jag dykt Isla Tortuga. Det var en lång arbetsdag, men trevlig. Tyvärr var dykningen ingen höjdare, vattnet var grönt och sikten ca 5 meter. Men nu har jag varit där och vet vad som gäller. Jag och Alec dök med en amerikansk familj, lättsamma och ganska korta dyk. 

De senaste dagarna har varit lite upp och ner för mig. Jag pratade med Adam i måndags när jag hade en ledig dag, och det gick inte så bra. Han hade kommit fram till att han inte ville vara beroende av mig för att hitta jobb och att leta jobb tillsammans var ett för stort steg för vårt förhållande. Jag hade samma tankar för några veckor sedan som jag delade med honom då, så jag förstår hur han känner. Jag spenderade 2 dagar på att fundera på hur jag ska göra härnäst, men kom fram till att vi måste prata lite till. När vi Skypade idag insåg jag att jag nog misstolkat ganska mycket. Han sa att han blivit överväldigad av allt som gick runt i hans huvud. Det är ganska tröttsamt att vara på resande fot. Så nu är vi tillbaka där vi var förra veckan. Vilket innebär att han förhoppningsvis kommer hit så småningom. 

Alec och jag gick på bio igen förresten. Vi såg "Pompeii". Jag hade inga förväntningar alls på filmen. Men när eftertexten började rulla konstaterade vi båda att den var sjukt dålig...

Har just varit på bio med min kollega och en vän till honom. Vi såg Captain America 2. Jag tyckte faktiskt att den var skitbra. Action hela vägen. I 3D. Lärde mig nåt om Costa Rica. Här är det definitivt inget konstigt att svara i telefonen om det ringer under filmen. Och sitta kvar och prata. Eller låta den ringa med ljud utan att trycka bort. Eller att gå ut en stund för att sedan komma tillbaka och fråga vad som hänt. Min kollega sa efteråt att det definitivt inte var nåt unikt för ikväll. Något jag antog med tanke på det stora antalet mobiler som ringde. Jag trodde folk var beroende av sina mobiler i Sverige, men inte i jämförelse med Costa Rica. Eller så ligger skillnaden i hänsynen som visas när andra avsatt tid för film och popcorn. Nu är det dags för mig att sova, imorgon ska jag dyka igen, och jag har fått uppgiften att hitta de två räkorna från dagens dyk...