Nu har jag jobbat 2 dagar här i Costa Rica. Jag gillar det. Dagarna börjar tidigt, men slutar också tidigt. Jag delar en lägenhet ovanför dykcentret med en annan instruktör, just nu lagar han thaimat. Så allt funkar bra. Jag har dykt både igår och idag. Idag ledde jag ett av dyken, och jag hittade till hajarnas gömställe. Våra kunder var nöjda, och jag med. På andra dyket fick jag se 2 harlequin shrimp. Jag har bara sett såna en gång innan, för över 4 år sen i Burma. Så söta. Svårt att få en bra bild då de var inne i en skreva, men nåt blir det nog. Får lägga upp bilder senare.

Efter Mexico var det dags för Belize. Vi hade inte gjort så mycket planer i förväg, men visste att vi ville dyka. När vi satt och försökte göra en plan insåg vi att det gick en buss 2 timmar senare. Så vi satte oss på en nattbuss från Tulum till Belize City. Direkt på morgonen när vi anlände hoppade vi in i en taxi och tog en taxibåt till Caye Caulker. Det är en superliten, mysig ö med massor av backpackers. Mottot för ön är "Go Slow". Det gjorde vi. Helt plötsligt hade det gått nästan en vecka utan att vi gjort ett dyft. Men till slut bokade vi in en dags dykning, med blå hålet som ett av dyket, samt 2 dyk på revet. Jag tyckte helt klart att andra dyket var bättre. Då hade vi 2 hajar som följde oss nästan hela tiden. Jag filmade en del med min GoPro, tyvärr var det en stor spricka i mitt rödfilter som gör att det är en linje rakt igenom bilden på alla filmer...

Det var så underbart att komma tillbaka till Mexico. Mycket var det för att jag fick träffa Adam igen. Först var vi i Playa del Carmen ett par dagar. Sedan åkte vi vidare till Tulum, där vi stannade betydligt längre än vad vi planerat. Det var en bra utgångspunkt för såväl dykning i cenotes som för att besöka Mayaruiner. De första ruinerna vi besökte var i Tulum. Vackert beläget vid havet, ganska litet område. Efter det besökte vi Chichen Itza. Där är det väldigt tillrättalagt och massor av försäljare. Favoriten för mig var Coba, där vi hyrde cyklar för att ta oss över det stora området. Där fick man även klättra upp på en hög pyramid, perfekt för en som jag som är så tramsig när det kommer till höjder. Höjdpunkten i Mexico var dock dykningen. Vi gjorde 2 dyk i cenotes, sötvattensgrottor. Det första var i "the Pit", ett djupt hål där det fortfarande finns mänskliga kvarlevor som är över 10000 år gamla på botten. Andra dyket var i "dos ojos", ett betydligt grundare dyk, med en häftig grotta där vi gick upp till ytan.

Äntligen tillbaka!

The Pit

Dos ojos

Nu ska jag försöka ta tag i bloggandet igen. Det känns som att jag är lite dålig på att kommunicera med alla där hemma, så detta får bli ett sätt. Förr hade jag min resedagbok, men den har varit inaktiv länge nu. Jag tänkte lägga in lite inlägg retroaktivt från den senaste månaden i Centralamerika. Jag har just kommit fram till Costa Rica, sover i chefens hus inatt. Imorgon ska jag flytta in i ett rum ovanför dykcentret om jag har förstått allt rätt. Förhoppningsvis blir det ett dyk också.

Jag har varit här i en vecka nu, och jag har fortfarande inte gjort ett ordentligt dyk. Jag skulle dykt häromdagen på eftermiddagen, för att kolla in Sandy Bay här utanför hotellet. Men det började blåsa och värsta vågorna kom in. Så det var inte aktuellt. Sen höll den vinden i sig ett par dar. I förrgår följde jag med en av instruktörerna från centret på Nissi Beach för att dyka i Green Bay. Men den ena av eleverna tyckte inte det var så jättekul, så han simmade en pytteliten runda med mig. Min dator loggade hela 3 minuter på 3 meter! Men jag kom iaf fram till att min ganska tunna långa våtdräkt tillsammans med en kort från dykcentret var lagom för att inte frysa ihjäl. Dock tog det några timmar efteråt för att få upp kroppsvärmen igen då det fortfarande blåste och solen gömde sig bakom molnen. Imorgon är jag ledig, men sen blir det nog dyka i Sandy Bay...

Så det blev en kort visit till Maldiverna. Min kortaste resa på många år. Och helt plötsligt har jag spenderat massor av tid i Sverige. Men den här gången kändes det helt ok. Jag hade nytt jobb klart och jag hade saker att hitta på. Och jag var inte sjuk en endaste dag. Vardagarna var jag ute med grannen och promenerade, helgerna hälsade jag på släkt och vänner. Var på en föreläsning om vrakdykning utanför Hallands kust. Mycket intressant. Nästan så att jag blev sugen att testa det. Var även på PADIs medlemsforum i Göteborg och fick lyssna på kommande förändringar och dricka mousserande med andra dykentusiaster...

I onsdags bar det av mot nästa destination. För en gångs skull reste jag med vårt stolta svenska bolag SAS. Först när jag skulle checka in mina väskor kunde inte den nya tjejen i kassan proceduren för att checka in dykutrustning. Men jag betalade det jag skulle och till slut så kunde jag borde planet. Tidig morgon, men inte fan fick man så mycket som ett glas vatten. Hade inte uppfattningen att SAS var ett lågprisbolag utan service. Men min uppfattning har förändrats. För efter min mellanlandning i Aten i ett par timmar bar det vidare på ett timmeslångt flyg till Larnaca. Där fick man minsann både dryck och en macka. Sen när jag landade upptäckte jag till min förargelse att den rara tjejen på Kastrup har glömt att checka mina väskor hela vägen till Larnaca, de var kvar i Aten. Så det blev en tur tillbaka till flygplasten igår för att hämta väskorna. Körde alldeles själv, gick ju jättebra!

Nu har jag landat på Cypern. Ön där jag bodde när jag var 7. Men inte på den här delen av ön. Jag är i Ayia Napa. Platsen har många mindre smickrande smeknamn, men jag ser fram emot att ta del av vad den har att erbjuda. Idag är jag ledig, dykcentret är stängt på fredagar. Det är "bytesdag", då många av hotellgästerna anländer och avreser. Imorgon börjar jobbet. Vattnet är 18 grader. Jag doppade tårna igår och trodde att de skulle trilla av...

I fredags gjorde jag två dyk med mina två elever, ett smekmånadspar. Mannen tog först Open Water certifikat, hans fru hade inte dykt sen 1994 så hon hängde på. Sen gjorde båda Advanced Open Water. Så i fredags var det dags för sista dyket i kursen samt ett Fundive.

Första dyket var på ett vrak, Maldives Victory, som sjönk 1981. Kaptenen var full och krockade med ett rev. Vraket är välbevarat och ganska mycket koraller har kommit dit. Inte så mycket fisk som det oftast är runt vrak, förklaringen till det är nog att det ligger precis vid huvudstaden Male.

För att ta sig ner måsta man hålla i rep som sitter fast i vraket, då strömmen är väldigt stark. Vraket ligger nämligen mellan två öar, flygplatsen och Male. Dyket gick bra, trots att det blev väldigt kort. Mina elever var bra på att andas mycket. Plus att Victory ligger ganska djupt, så datorerna tillåter inte så långt dyk på luft. Dock lider jag fortfarande fyra dagar senare av att jag höll i repet med bara händer. Hade glömt den fördröjda allergiska reaktionen jag får av mikroorganismerna. Klåda i handflatorna är inte kul...

Det andra dyket var ganska enkelt, mycket fisk och en sköldpadda. Mina två dykare hade på detta dyket extra stora tankar, så det blev aaaningens längre. Efter dyket när vi är på tillbaka upp på båten går remmen på en ficklampa sönder. Den börjar sjunka och jag gör det dummaste jag någonsin gjort i hela mitt 34-åriga liv...

Maldiverna är verkligen jättevackert. Och om man är dykintresserad turist eller på smekmånad är det idealiskt. Men som personal är det inte riktigt lika fantastiskt. Visst, jobbet är lugnt, inga hektiska scheman. Gästerna är trevliga och glada över den fina dykningen. Fast jobbet är nästan för lugnt. Blir segt varje dag, särskilt om man inte dyker på hela dan. Men det värsta är efter jobbet. Jag blir så förbannat uttråkad. Jag gillar att ta en öl i solnedgången efter jobbet. Det går inte här. Alla verkar hålla sig i sina små delade rum, så jag gör detsamma. Men nu är det slut med det. Jag har sagt upp mig och har bara några dagar kvar här. Känns skönt faktiskt. Det blir totalt en månad här, och nu vet jag iaf att min gräns för hur liten en ö kan vara för att jag ska trivas är nådd. Så jag testar Cypern istället. Börjar jobba i april, så hinner träffa familj och vänner en vända i Sverige först...

Jag har smugglat med mig kameran på ganska många dyk nu. Men kameran är fortfarande kvar i undervattenshuset, så jag har inte kollat igenom om det är några bra bilder. Igår lyckades jag inte ta en enda. Vi dök i så jäkla strömt vatten att enda sättet att ta sig fram emot strömmen var att kroka i revkroken och dra sig fram med armarna. Helt sjukt. Då kan man ju undra varför i hela världen vi dyker mot istället för med strömmen. Därför att vi drev iväg från dykplatsen i början på dyket och hamnade på fel sida av den. Så det var bara att paddla och dra i en kvart tills vi var framme på den egentliga startplatsen. Sen flög vi fram. Strömmarna gick åt höger och vänster, upp och ner. Riktigt intressant, men tyvärr blev det ett kort dyk då mycket luft gick åt i början på dyket.

Idag har jag bara snorklat. Men det var trevligt det med, jag såg 2 söta hajar. Hade dock ingen kamera med. Däremot simmar det hajar under piren, så ska ta kameran imorgon och promenera ut och ta några bilder.