I torsdags hyrde vi en bil och åkte ut i öknen. Vi körde i några timmar i 100 km i timmen på grusvägar. Till slut körde vi av vägen och rakt ut bland de höga sanddynorna. Där satte vi upp två tält och tände en brasa. Sen kom ölen fram. Och romen. Mark kan det där med att campa. Vi hade tagit med oss en bodyboard för att surfa lite i sanddynorna. Det gjorde vi. Utom Jennie, hon vill hellre sova i sanden. Vid två på natten tyckte jag och Daniel att vi skulle gå till den allra högsta toppen. Och surfa ned. Sagt och gjort. Det tog ett tag, för det behövdes ganska många pauser. Där uppe var det en fantastisk utsikt, och tack vara fullmånen såg vi långt. Surfingen tillbaka gick väl sådär. Eftersom ingen av oss var särskilt intresserad av att gå upp med brädan en andra gång fick vi tränga ihop oss. Blev nån bula var...
På morgonen började grabbarna med att byta däcket på hyrbilen. Det hade pajat, men som tur var precis när vi kommit fram till platsen vi skulle campa på. Vi andra låg kvar och försökte förgäves att värma oss under filtarna. Efter det ställde Mark sig och lagade världens godaste omeletter till frukost. Nästa gång jag campar vill jag ha samma service...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar