Ikväll körde jag in till Salalah. Skulle efter lite peppning på Facebook försöka hitta till en butik i stan alldeles själv. Om någon hade sagt till mig att jag skulle köra i 100 km i timmen i rusningstrafik i en stad i ett arabiskt land skulle jag kallat dem idioter. Det hade jag fått äta upp i så fall. Jag hittade i alla fall, köpte både vanliga krokar och ostkrokar. Sen hittade jag hela vägen hem igen. Ett litet steg för mänskligheten, men ett jättekliv för mig!
The days are passing by. It feels good. I'm looking forward to the future. But I'm enjoying life. I've been in the pool today with a student. And then back in with his son. They were both brilliant in the water.
I drove in to Salalah tonight. I wanted to try to find a shop in the city all by myself. If someone had told me I would be driving in 100 km/h in rush hour in a city in an Arabic country I would have called them idiots. I would have to take that back then. Anyway, I found my way. And then all the way back home. A small step for mankind, a giant leap for me!
Tjena Emma,
SvaraRaderaTack for ett underbart dyk idag. Oman ar grejt. Du ar en grym instruktor.
/Micke