Dykliv/Life as a diver

Jag satte klockan på supertidigt, halv nio, för att vi skulle ge oss av och göra ett dyk på ett nytt ställe. Eftersom det var extremt svårt att gå upp så tidigt blev vi lite försenade. Men till slut kom vi fram till en vacker strand med stora vågor. I gassande solsken satte vi ihop all utrustning och drog på våra våtdräkter. En liten promenad och sen var vi i vattnet. Nu skulle jag bara ta mig förbi vågorna. Det gick sådär kan man väl säga... Vågorna puttande omkull mig hela tiden, så jag låg på ryggen som en strandad val. Mycket professionellt! Som tur var det bara jag och Jon, inga kunder. När jag efter ett tag lyckats ta mig ut var jag helt slut i benen. Vi började vårt dyk, men fick ganska snabbt avsluta då det var mindre än en meters sikt pga av alla vågor och strömmar.

Så upp igen och packa ner allting. En timme i bilen tillbaka till Hilton. Vi stannade några gånger så jag fick ta lite bilder. Kameler ser man ju inte var dag! Eller? Som tur var hann vi tillbaka till lunchen, så jag fick lite ny energi. Den tänkte jag lägga på att pumpa Nitrox-tankar. Det gick sådär. Så nu är jag hemma och samlar ny energi. Lite senare ska jag ner till hotellet och planera vad jag ska säga till alla gäster på deras välkomstmöte imorgon. Vi kom fram till att det är ett ypperligt tillfälle att informera om dykningen och försöka skaffa lite elever åt mig. Men nu ska jag nog ta en siesta.


I set my alarm to super early, half eight, so we could try out a new dive site. Since it was extremely difficult to get up that early we ran a bit late. But eventually we arrived at a beautiful beach with big waves. I scorching heat we set up our equipment and got our wetsuits on. A short walk and we were in the water. Now all I had to do was get past the waves. It didn't go that well... The waves kept knocking me over and I was on my back like a beached whale. Very professional! Luckily it was only me and Jon, no customers. When I after a while managed to get out my legs were hurting. We started our dive, but had to cancel it shortly since the visibility was less than a meter due to all the waves and surge.

So back to the beach to pack up. An hour in the car back to the Hilton. We stopped a couple of times on the way so I could take pictures. It's not like we see camels every day! Right? Luckily we were back in time for lunch, so I got some more energy. I meant to use that on pumping Nitrox. Didn't go very well. So I'm back home to gather up some more energy. A bit later I'll go back down to the hotel to plan what I'm saying to the hotel guests on ther welome-meeting tomorrow. It's a great opportunity to inform them about the diving and try to get me some students. But now it's time for a nap.